Cordoba, 27 oktober 1988.
Mesquitan en tidig morgon.
Lili, min vän!
Vad heter åsnan? G gissar på Carmen. Idag när jag köpte vin
och kex i affären försåg jag mig också med en knippe morötter.
Vid torget , utanför mesquitan där lilla gubben brukar stå med
sin kärra och sitt positiv, fick jag springa ifatt honom och åsnan .
De hade just slutat arbetet för dagen. Åsnan, som jag inte vet vad
den heter, nosade misstänksamt på morötterna, spetsade sedan
öronen och knaprade i sig. Jag berättade för gubben att jag var
svensk artist som tycker om åsnor. Han förstod tydligen det,
därför fick han 50 pesetas.
Nu har jag känt dem i tre dagar, och var gång gubben ser mig
gör han honnör och vevar en trasig, dyster melodi på sitt positiv.
I morgon skall jag fråga vad åsnan heter. Hoppas att den inte
heter Carmen.
Den heter Chiquita och gillar verkligen morötter, och det gör
gubben också; han delar morotsknippena rättvist med sin åsna.
50 pesetas ytterligare kostade det mej att få reda på det rätta
namnet. Jag har också lärt mej att morötter på spanska heter
zanahorias. G äter numer rivna zanahorias mot vitaminbrist.
Utanför mesquitan.
Vi kör snart söderut och letar efter något som bör heta Noeva
Andalucia. Där väntar en liten lägenhet som vi får låna några
veckor av en konstnärsvän i Göteborg.
Din vän Olle.