SEGOVIA i september.
Det är lördag i Segovia. Kyligt, det ligger ett tak av moln över staden. 
Här på 1000 meters höjd blir det olustigt när höstvinden kommer sve-
pande. Jag sitter i vårt stora, ljusa rum  i den Katolska Militärakademien
Tagore.
    G  har köpt en flaska sherry för att fira att vi fortfarande kan hålla
oss kvar ännu en tid i staden.  I nästa vecka invaderas akademien av  
den spanska armen. Vi har redan sett några stiliga officerare i bruna
uniformer ute i korridorerna. Vi måste flytta. Det är synd för vi trivs här
och kan skriva och teckna. På gården står bilen, med mycket av vår packning,
tryggt parkerad. Bredvid sover föreståndarens stora, snälla hund under
en skylt:
VARNING! FARLIG HUND!

Man kan leva både dyrt och billigt här. G, som ju är en klok hustru
och reskamrat, har föreslagit att vi ska, ett par gånger i veckan, äta dyr
protein på någon vacker krog och resten av veckan  grönsaker och frukt
som vi köper billigt på torget.   En utmärkt strategi som hittills tillåtit oss
att äta ROSTAD SPÄDGRIS och LAMM, och för övrigt  vad grönsaksstån-
den dignar av.  Den barägare, som vi brukar dricka vår morgonespresso
hos, berättar att solen kommer tillbaka till Segovia på måndag. Det är
vi glada för. Just nu är det kallt på gatorna.

Utanför el Escorial. 
En vecka senare.
G säger att olivträden är elefanter som ligger på rygg begravda av sand så
att bara deras tjocka ben sticker upp. Tältet har vi satt upp i en olivlund.
Högt över oss reser sig Sierra Guadalarama som vi tog oss igenom för ett
par dagar sedan. Det har inte varit lätt att teckna den sista tiden. I Madrid
blev vi förkylda och i Segovia var det kallt. Logementet i militärakademien
hade inga element; den spanske soldaten skall härdas. Här är klimatet hårt.
Om dagen är solen en blåslampa som bränner gräset gult. Natten är kall,
5, 6 grader bara. G ligger i tältet i sin sovsäck och försöker få febern att gå
ner. Själv är jag nästan bra. I morgon är hon nästan bra.

         
Det blåser från bergen ett tunt stoff som tränger in överallt, i tältet, i sovsäc-
karna, i bilen och i kastrullerna.  I Monasteriet såg vi mycket sten,  några fina
el Grecomålningar och ett par  målningar av Ribera. Om ett par dagar kör vi
till Toledo.