Venedig
Jag tecknade ett hus alldeles i närheten av Rialtobron
vid grönsakstorget i Venedig. Jag tycker om gamla hus och
jag tecknar nästan dagligen när jag är ute och reser.
Den här gången hade Uno Myggan Ericson på stadsteatern
mer eller mindre skickat mig på en arbetsresa inför uppsättningen
av Shakespeares "Köpmannen i Venedig".
Vid bron över Canal Grande hade jag hittat ett litet billigt hotell,
Al Graspo de Ua. Portiären var en vänlig själ som hade roligt åt att
jag de första dagarna alltid gick vilse. Jag tror inte det finns någon
annan stad i Europa där det är så lätt att villa bort sig.
Min omtänksamma kollega på teatern, scenografen Lili Riksén, som
varit i Venedig flera gånger, gav mig vid avresan från Göteborg en
ask som jag absolut inte fick öppna förrän vid hotellet i Venedig.
Den innehöll ett garnnystan med en uppmaning att fästa ena änden
av tråden vid hotellets huvudingång. Jag har många vänner som vill
mig väl, och vid Göteborgs Stadsteater en rolig modern Ariadne.
Jag lärde mig snart att det är säkrare att ta en vaporetto när man
verkligen vill komma dit man tänkt sig. Man blir nästan venetianare
när man står och trängs på dessa geniala små båtbussar.
Bro och hus på ön Murano.